Imorgon är det dags för säsongens sista studiebesöksdag i Falkenberg. Under hela en-till-en-projektets period har 1000 besökare från 73 kommuner varit hos oss. Jag kommer att medverka och har med mig fyra elever och vi skall tillsammans med alla andra inblandade dela med oss av våra erfarenheter till alla som förhoppningsvis befinner sig i startgroparna.
I maj kommer jag att åka till till Nacka och konferensen Framtidens Lärande - är här och nu! för att prata om projektet i Falkenberg.
Ibland känner jag mig som en-till-en-projektets Markoolio, d v s en person som syns i alla sammanhang, delaktig i allt möjligt, men utan egentlig talang. Jag håller på ett tag till innan någon kommer på bluffen!
onsdag 22 april 2009
måndag 20 april 2009
Ingenting någonsin (Extended remix)
”Läroboken är förlegad!” Jag tror att det var så tankesmeden Olle Steneryd (prisbelönad rektor på Skogstorpsskolan, se inlägget Svenska Flaggans dag) uttryckte sig i årets sjätte nummer av Lärarnas tidning. Numret innehöll för övrigt mycket intressant läsning kring digitala läromedel. Jag är egentligen medlem i den andra föreningen men passar på att tjuvläsa då och då.
När jag var på läromedelsutställningen i Halmstad för några veckor sedan, kändes det dock som läroboken i allra högsta grad var levande. Åtminstone var det så förlagen själva såg på det och det är inte utan att jag tänker på Mary Wollstonecraft Shelleys Frankenstein eller den moderne Prometheus när jag förstår att det är i pappersversioner av böcker läromedelsförlagen fortfarande ser sin framtid.
Jag kanske är orättvis mot förlagen och jag har sett små tecken på självinsikt, bl a i tidningen Datorn i Utbildningen (nr 2 2009) där det ändå låter positivt i intervjun med Marit Ekelund Maitland, förlagschef för digitala medier på Natur & Kultur.
Med tanke på skivindustrin och hur den har hanterat den nya tekniken är det kanske inte bland de etablerade en utveckling kommer att ske. Spotify och andra nya tjänster för att tillägna sig musik är väl knappast skivbolagens förtjänst. De hade antagligen kört på i redan uppkörda skivspår och kanske är det så det ser ut även bland läromedelsförlagen.
I andra länder har staten varit mer aktiv och med direktiv och pengar sett till att förlagen och andra producenter börjat att skapa moderna produkter för en modern skola? Är det en väg för Sverige?
När jag var på läromedelsutställningen i Halmstad för några veckor sedan, kändes det dock som läroboken i allra högsta grad var levande. Åtminstone var det så förlagen själva såg på det och det är inte utan att jag tänker på Mary Wollstonecraft Shelleys Frankenstein eller den moderne Prometheus när jag förstår att det är i pappersversioner av böcker läromedelsförlagen fortfarande ser sin framtid.
Jag kanske är orättvis mot förlagen och jag har sett små tecken på självinsikt, bl a i tidningen Datorn i Utbildningen (nr 2 2009) där det ändå låter positivt i intervjun med Marit Ekelund Maitland, förlagschef för digitala medier på Natur & Kultur.
Med tanke på skivindustrin och hur den har hanterat den nya tekniken är det kanske inte bland de etablerade en utveckling kommer att ske. Spotify och andra nya tjänster för att tillägna sig musik är väl knappast skivbolagens förtjänst. De hade antagligen kört på i redan uppkörda skivspår och kanske är det så det ser ut även bland läromedelsförlagen.
I andra länder har staten varit mer aktiv och med direktiv och pengar sett till att förlagen och andra producenter börjat att skapa moderna produkter för en modern skola? Är det en väg för Sverige?
onsdag 8 april 2009
Ingenting någonsin
För någon vecka sedan var jag på en läromedelsutställning i Halmstad. Jag ville se vilka webbaserade läromedel förlagen kunde erbjuda (jag visste redan svaret!). Det verkade heller inte finnas några som helst planer på att producera det. Vi får nog inrikta oss på en lång framtid utan bra digitala läromedel. Jag kan se en del stora satsningar på material för interaktiva whiteboards, men det är också det enda och givetvis kopplat till en konventionell lärobok.
Det är alltså läromedel i bokform som gäller även i framtiden! Insikten gjorde mig så nedstämd att hela inlägget blev tråkigt och det som blev, är det du just har läst. Håll med om att det var tråkig läsning!
Det är alltså läromedel i bokform som gäller även i framtiden! Insikten gjorde mig så nedstämd att hela inlägget blev tråkigt och det som blev, är det du just har läst. Håll med om att det var tråkig läsning!
fredag 27 mars 2009
I samma bil
När jag och rektor Olle Steneryd, år 2007 var i USA och skulle inspireras av delstaten Maines One-to-one Laptop Program, använde vi sena nattimmar för att diskutera vad en eventuell övergång från PC till Mac skulle innebära. Det fanns en rädsla hos oss båda för hur personalen skulle reagera. På Skogstorpsskolan fanns en personal som var vana PC-användare både på arbetet och hemma. Många av oss hade genomfört ITiS, köpt hem-PC genom förmånsavtal och några år innan den stora revolutionen fick merparten av lärarna på 6-9 en bärbar PC att använda för arbetet och undervisningen.
En av anledningarna till att vi funderade på en övergång från PC till Mac, var att vi hade fått för oss att Mac-datorerna var mer driftsäkra än PC. En sådan här stor satsning behövde en bra start! Vi ville inte att datorerna skulle krångla, alls!
Anledning nummer två var att vi ville datorerna skulle vara användarvänliga och med ett tydligt pedagogiskt upplägg, med program som hängde ihop och kunde samarbeta.
En tredje anledning var nätsäkerhet, d v s minskad virusrisk.
Huruvida det här med drift- och nätsäkerheten och det pedagogiska upplägget är vetenskapligt belagt vet jag inte, men det var åtminstone våra utgångspunkter. Martin Tallvids forskning om projektet får väl visa på hur allt har fungerat på Skogstorpsskolan och sedan vet vi ju inte hur det hade blivit om vi hade valt PC. Ett tag var det tal om att Söderskolan skulle vara en Mac-skola och att vi skulle vara en PC-skola, för att vi skulle kunna jämföra. Som bekant blev det inte så!
Mac eller PC spelar ingen roll, det finns ingen religiositet i det hela utan det handlar helt enkelt om våra utgångspunkter - vad vi ville ha och vem som kunde leverera det.
Min upplevelse (helt ovetenskaplig!) av klassrumssituationen är att vi numera kan syssla med det vi är där för - att lära oss så mycket viktiga saker som möjligt, om oss själva och om världen. Vi behöver inte använda vår dyrbara tid åt att lösa tekniska problem. Vi har inte drabbats av virus, eleverna hanterar och administrerar datorerna helt på egen hand och det uppstår inga konflikter mellan de program som datorn är utrustad med. Programmen ger oss enorma möjligheter till ett varierat lärande och de möjliggör mängder av sätt att redovisa kunskapen på. Trots programmens potential tar det inte lång tid att lära sig att hantera dem.
En annan sak som jag kan se har hänt i och med bytet, är att vi alla hamnade på samma nivå. Vi var alla nya, okunniga, oerfarna men mer eller mindre nyfikna Mac-användare. Tidigare var våra gudar de (oftast män) som kunde hantera de problem som PC-maskinerna (eller användarna?) skapade. Idag är datorkunskapen mer demokratisk. Det är väl en rätt trevlig vinst!
En av anledningarna till att vi funderade på en övergång från PC till Mac, var att vi hade fått för oss att Mac-datorerna var mer driftsäkra än PC. En sådan här stor satsning behövde en bra start! Vi ville inte att datorerna skulle krångla, alls!
Anledning nummer två var att vi ville datorerna skulle vara användarvänliga och med ett tydligt pedagogiskt upplägg, med program som hängde ihop och kunde samarbeta.
En tredje anledning var nätsäkerhet, d v s minskad virusrisk.
Huruvida det här med drift- och nätsäkerheten och det pedagogiska upplägget är vetenskapligt belagt vet jag inte, men det var åtminstone våra utgångspunkter. Martin Tallvids forskning om projektet får väl visa på hur allt har fungerat på Skogstorpsskolan och sedan vet vi ju inte hur det hade blivit om vi hade valt PC. Ett tag var det tal om att Söderskolan skulle vara en Mac-skola och att vi skulle vara en PC-skola, för att vi skulle kunna jämföra. Som bekant blev det inte så!
Mac eller PC spelar ingen roll, det finns ingen religiositet i det hela utan det handlar helt enkelt om våra utgångspunkter - vad vi ville ha och vem som kunde leverera det.
Min upplevelse (helt ovetenskaplig!) av klassrumssituationen är att vi numera kan syssla med det vi är där för - att lära oss så mycket viktiga saker som möjligt, om oss själva och om världen. Vi behöver inte använda vår dyrbara tid åt att lösa tekniska problem. Vi har inte drabbats av virus, eleverna hanterar och administrerar datorerna helt på egen hand och det uppstår inga konflikter mellan de program som datorn är utrustad med. Programmen ger oss enorma möjligheter till ett varierat lärande och de möjliggör mängder av sätt att redovisa kunskapen på. Trots programmens potential tar det inte lång tid att lära sig att hantera dem.
En annan sak som jag kan se har hänt i och med bytet, är att vi alla hamnade på samma nivå. Vi var alla nya, okunniga, oerfarna men mer eller mindre nyfikna Mac-användare. Tidigare var våra gudar de (oftast män) som kunde hantera de problem som PC-maskinerna (eller användarna?) skapade. Idag är datorkunskapen mer demokratisk. Det är väl en rätt trevlig vinst!
onsdag 18 mars 2009
Livräddaren
Jag är på en föreläsning av Mats Andersson från Netscan. I Tångaskolans aula sitter lärare och annan personal för att tillbringa två timmar i herr Anderssons sällskap. Tidigare under dagen har han varit på Söderskolan samt Skogstorpsskolan och pratat om nätet och dess faror, först för tjejer och sedan för killar, i år 6-9. Jag var med vid dagens sista pass och han fångade elevernas och mitt intresse till max.
Under det gångna året har han varit på kommunens andra skolor, allt i samarbete med Louise Klintefjord, Brotts- och drogförebyggarsamordnare i Falkenberg.
Det är bra och nödvändigt att vi lyfter upp de här frågorna och det är bara att konstatera att vi behöver plocka in folk utifrån som har kunskapen och överblicken. Jag tror att vi, mitt i en-till-en-projektet, behöver hitta en plan för hur vi kontinuerligt skall arbeta med de här frågorna och föreläsningar som den här är en viktig del i det. Vare sig man är en en-till-en-skola eller inte har man ett ansvar för att diskutera och arbeta med det här samhällsproblemet.
Enligt Mats pratar inte barn, som kommer i kontakt med monster på nätet, med sina föräldrar om det. Föräldrarna hjälper inte till med problemet, d v s hanterandet av den fula gubben, utan sätter upp tekniska hinder och det blir förbud och restriktioner istället för verklig hjälp. Han uppmanar föräldrarna att prata med sina barn. Var en förälder som är en sköld mot dessa monster!
Idag finns ingen lag för textförförelse av minderåriga och Mats Andersson har i åratal arbetat för en ändring och förhoppningsvis kommer en lag under sommaren 2009. Så sent som år 1999 blev det straffbart med barnpornografi för eget bruk. Jag tror många gånger att vi är föregångare i Sverige, men blir ofta besviken.
Efter fruktstunden i halvtid tar Mats med oss ut på nätet i egenskap av Mia13 och det tar inte många sekunder att få napp på en ful fisk. Mats svarar 52-åringen från Visby med väldigt roliga svar, men hos mig fastnar skrattet i halsen.
Ikväll är det allmänhetens/föräldrarnas tur att lyssna till honom och jag hoppas att många passar på att komma.
Under det gångna året har han varit på kommunens andra skolor, allt i samarbete med Louise Klintefjord, Brotts- och drogförebyggarsamordnare i Falkenberg.
Det är bra och nödvändigt att vi lyfter upp de här frågorna och det är bara att konstatera att vi behöver plocka in folk utifrån som har kunskapen och överblicken. Jag tror att vi, mitt i en-till-en-projektet, behöver hitta en plan för hur vi kontinuerligt skall arbeta med de här frågorna och föreläsningar som den här är en viktig del i det. Vare sig man är en en-till-en-skola eller inte har man ett ansvar för att diskutera och arbeta med det här samhällsproblemet.
Enligt Mats pratar inte barn, som kommer i kontakt med monster på nätet, med sina föräldrar om det. Föräldrarna hjälper inte till med problemet, d v s hanterandet av den fula gubben, utan sätter upp tekniska hinder och det blir förbud och restriktioner istället för verklig hjälp. Han uppmanar föräldrarna att prata med sina barn. Var en förälder som är en sköld mot dessa monster!
Idag finns ingen lag för textförförelse av minderåriga och Mats Andersson har i åratal arbetat för en ändring och förhoppningsvis kommer en lag under sommaren 2009. Så sent som år 1999 blev det straffbart med barnpornografi för eget bruk. Jag tror många gånger att vi är föregångare i Sverige, men blir ofta besviken.
Efter fruktstunden i halvtid tar Mats med oss ut på nätet i egenskap av Mia13 och det tar inte många sekunder att få napp på en ful fisk. Mats svarar 52-åringen från Visby med väldigt roliga svar, men hos mig fastnar skrattet i halsen.
Ikväll är det allmänhetens/föräldrarnas tur att lyssna till honom och jag hoppas att många passar på att komma.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)