Stenbrott

Det gnisslande ljudet upphör tvärt. Grindarna öppnas och männen framför mig strömmar ut. Det tar ett tag för ögonen att vänja sig vid det skarpa ljuset. Jag längtar efter friskt vatten som skall släcka min törst. Jag längtar efter vattnet som skall slipa bort smutsen som etsat sig fast. Ögonen svider. Händerna värker. Fötterna kan jag inte längre känna, men de tar mig ändå ut ur hissen.

Låt mig ha ont
Låt mig skrika färdigt
tills bröstkorgen blir tom...

J Berg, Stenbrott

Ögonen gör så ont att jag nästan längtar ner i gruvan igen, men kroppen i övrigt skriker ut sin glädje över att åter befinna sig på marknivå.

Vi är några stycken i Falkenberg som under en period kommer att skapa, testa och utvärdera bedömningsmatriser på Unikum.

Vi kan äntligen ställa undan våra hackor, fylla igen gruvschakten och återställa naturen till något slags ursprung.

Bedömningsmatriserna kommer att minska lärarens arbetsbörda, samtidigt som tydligheten ökar. Vi har en hel del arbete framför oss, men vi vet att det kommer att ge resultat. Det känns bra.

Stenbrott (Kent)