fredag 26 september 2008

En helt ny karriär

Finns det lärare på Söder- eller Skogstorpsskolan som är negativt inställda till en-till-en-projektet? Finns det lärare på de två skolorna som inte använder datorerna alls i sin undervisning? Kan man jobba kvar på en en-till-en-skola om man inte låter eleverna använda datorn för sitt skolarbete? Hur får man alla att brinna för en datorsatsning, som man själv kanske inte önskat?

Skolledningarna på respektive skola tog beslutet snabbt. Efter hemkomsten från Maine, USA tog det inte många veckor innan varje lärare på Skogstorps- och Söderskolan hade en egen mac-dator. Efter sommarlovet 2007 fick eleverna sina. I år har projektet fortsatt på två andra skolor. Det går undan i Falkenberg!

Vad hade hänt om Fredrik Höper och skolledningarna överlåtit beslutet åt lärarna? När hade vi lärare känt att vi varit mogna för ett sådant här stort steg? När hade vi känt att vi behärskat och hanterat datorn tillräckligt för att våga gå in i ett en-till-en-projekt?

Jag har små uppdrag för Halmstad Högskola. För några år sedan handlade det om att möta lärarstuderande under deras första termin. Kursen heter Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet. Ett uppdrag studenterna hade var att undersöka en skolas tillgång och personalens inställning till digital teknik. Sedan diskuterade vi resultatet vid ett seminarium. Då funderade vi också på hur en drömskola vad gäller digital teknik, kunde se ut. Den skolan jag målade upp då, jobbar jag på nu!

Sedan några år är kursen inom lärarutbildningen nedlagd och ersatt av kurs som handlar om bedömning, vilket kanske speglar vår tid på ett ganska bra sätt. Kursen har dock fortsatt som distanskurs och numera finns även en variant inom Lärarlyftet. Där heter kursen Bilden, berättandet och de digitala verktygen.

Jag har i min undervisning och i min inställning stor hjälp av att jag, genom uppdragen i Halmstad, har fått chansen att reflektera över hur det borde se ut i skolan och hur datorn kan användas i skolan. Jag tror till och med att det var det som gjorde att jag fick följa med till USA.

Jag brinner! Jag är engagerad! Jag tycker att jag är privilegierad som får arbeta på en en-till-en-skola. Jag älskar datorsatsningen! Det är det bästa som har hänt Skogstorpsskolan sedan Torgny Sonestam anställde mig, Per Brattlöf och Madelen Lundgren någon gång på 90-talet! (Jag hatar blinkningar och förtydliganden, men känner mig nödgad att påpeka att den förra meningen var ironisk!)

Jag tror att några tycker att jag brinner för mycket, att jag inte ser de negativa konsekvenserna. Det finns nog en del som anser att jag är omdömeslöst positiv.

Jag valde det här yrket en gång i tiden för att jag aldrig ville stagnera. Jag ville få ett livslångt lärande! Jag lär nytt och jag lär om, av och genom mina ämnen, mina kollegor, mina elever och genom de utmaningar jag ställs inför. Den digitala tekniken är en sådan utmaning! Kan man som lärare låta bli att anta den utmaningen? Får man som lärare låta bli att anta den utmaningen?

fredag 19 september 2008

Men tänk om det händer...

Det känns som om hela Sverige är på gång att starta en-till-en-projekt. I torsdagens Hallands Nyheter kunde man läsa att Kungsbackas politiker vill att varje elev ska ha en egen dator. Förhoppningen hos de styrande där är att Kungsbacka redan nästa år låter två skolor starta och sedan skall kommunens övriga tolv skolor följa med i projektet året därpå. Göteborg satsar stort och börjar i tidigare åldrar än vad vi i Falkenberg gör. Igår intervjuades jag via Skype av inblandade lärare och IT-strateger om mina erfarenheter av vårt första år med en-till-en-projektet. Det var en spännande upplevelse att få möjlighet att breda ut sina tankar utan att någon hade chans att sätta stopp. Jag pratade på och när jag väl tystnade fick gruppen, som satt någonstans i Göteborg, ställa en ny fråga. Jag hade dessutom ingen möjlighet att se om någon gäspade eller nickade till, vilket eventuellt hade lett till att jag kortat ner mitt orerande. Den optimala undervisningssituationen!?

Falkenberg har vid ett flertal tillfällen haft besökare, från många hörn av Sverige, som önskat höra tankarna bakom datorsatsningen och hur resultatet hittills har blivit.

Med andra ord - IT-revolutionen har äntligen nått skolans värld!

Vårt projekt skall pågå i två år till och sedan skall det utvärderas. På vägen följer forskarna Martin Tallvid och Helena Hallerström projektet. Deras rapporter kommer antagligen att bli vägledande för det beslut som så småningom skall tas. Redan har en delrapport med titeln En egen dator som redskap för lärande kommit ut. Den är positiv! Projektet har börjat på ett bra sätt! Läs mer om delrapporten på Falkenbergs Kommuns en-till-en-sida.

På tisdag kommer våra kommunpolitiker till Skogstorpsskolan för att se utfallet av projektet. De är efterlängtade och mycket välkomna! Bland mina hitintills få blogginlägg har jag berättat om hur jag saknat intresset från våra egna kommunpolitiker, förutom Kerstin Angel (c) och Dan Persson (s) som redan från start var med i projektet. Vi får hoppas att besökarna får se en skolvardag, där datorn används som det naturliga redskap det skall vara. Vi får hoppas att de blir nöjda, men jag tror att man behöver följa vardagen under en längre tid för att få en rättvis bild. Därför känns det skönt att två forskare följer utvecklingen och politikerna är givetvis välkomna tillbaka!

Vad händer om satsningen upphör efter de här tre åren? Vad händer om Falkenbergs politiker bestämmer sig för att det här med att varje elev har en egen dator var en tokig idé? Kan vi vända om? Kommer vi att inrätta datorsalar igen och sätta in en stationär dator längst bak i klassrummet? Vi kan kanske gå tillbaks till läget vi hade på skolan precis innan en-till-en-satsningen, med 7 bärbara datorer som skulle användas av minst lika många lärare och 110 elever(sic!).

Vi kan halvera kostnaden om två elever delar på en dator och sedan kan vi döpa om satsningen till en-till-två-projektet!

Kommer jag någonsin att kunna jobba på en annan skola än på en en-till-en-skola?

Kommer varje skola i Sverige inom ett antal år vara en-till-en-skolor? Förutom i Falkenberg? Vi var bland de första kommunerna som vågade gå in i ett en-till-en-projekt, men det är ingen garanti för att satsningen fortsätter.

Jag hoppas att vi på tisdag visar politikerna hur datorn naturligt används i undervisningen och hur den underlättar vårt och elevernas arbete. Jag hoppas att våra folkvalda får se hur datorn har givit fler möjligheter att skaffa sig kunskap och fler möjligheter att redovisa sin kunskap på. Jag hoppas att de får se hur arbetet har blivit roligare och lättare för både elever och lärare. Jag vill att de får se att undervisningen har förändrats och att arbetsmiljön har blivit lugnare. Jag vill att de skall upptäcka att vi med en-till-en-satsningen rustar eleverna för nuet och för framtiden.

Det är klart att vi har kloka politiker som fattar kloka beslut! För drygt ett år sedan togs det första steget mot framtiden! Om två år skall ett nytt steg tas. Jag hoppas innerligt att det steget leder framåt!

måndag 15 september 2008

Fria vägar ut

På Skogstorpsskolan har vi ett trådlöst nätverk som är totalt öppet. Eleven kan surfa in på vad som helst. Det finns inga som helst hinder eller spärrar för sidor som kanske inte är lämpliga för någon att vara inne på. När vi träffar människor som är nyfikna på projektet är det många som förvånas över vår totala öppenhet. Vår ståndpunkt är den att det som är olämpligt finns där ändå, hur många hinder vi än sätter upp. Om vi skyddar eleven under skoltid, upphör då exploaterande av kvinnor, rasism, nynazism, kriminalitet? Min mening är att datorn ger oss förutsättningar att jobba aktivt med att diskutera etik och moral, människovärde, källkritik och annat som är en nödvändighet att kunna hantera och förhålla sig till, nu och framöver. Filtret skall sitta i elevens hjärna, inte i några spärrar som IT-teknikerna sätter upp!

fredag 5 september 2008

Vi tar in på hotell

Igår hade vi studiebesök från Sveriges alla hörn. De var intresserade av att höra och se vad vi håller på med i lilla Falkenberg. De ville veta tankarna bakom satsningen på en dator per elev och lyssna till förvaltningens och skolledarnas visioner. De hade kommit från Göteborg, Skellefteå, Umeå, Alingsås, Kalix m m för att höra lärare och elever berätta om hur skolvardagen förändrats. De var nyfikna att få reda på vad forskarna som följer projektet hittills kommit fram till.

Under en heldag på Strandbaden möttes tankar och idéer, frågor fick svar och gav nya frågor. Eleverna från Skogstorps- och Söderskolan arbetade under tiden med animering, digital storytelling, en webbsändning med rapportering från dagen samtidigt som de svarade på frågor från lärare, rektorer och politiker.

Det här är inte första besöket angående 1-till-1-satsningen i Falkenberg och heller inte det sista. Undertecknad har varit med vid ett flertal tillfällen och det är alltid lika kul att möta folk som är nyfikna på vad vi håller på med. Det känns dock lite trist att konstatera att intresset för projektet inte är lika stort inom vår egen kommun. Ute på skolorna har vi inte sett många kommunpolitiker och de enda skolorna vi har haft besök av är de som nu i dagarna är på väg in i projektet. Det har förvisso varit en del insändare i lokaltidningen men i övrigt verkar inte så många i Falkenberg nyfikna på en-till-en-satsningen i den egna kommunen. Det är trist att konstatera!