onsdag 14 april 2010

Utan att fråga

Majid och William är två besvärliga elever i nian. Riktigt besvärliga. Härligt besvärliga. De ifrågasätter. De undrar om inte Sjuårskriget, som utspelades redan på 1700-talet, borde räknas som det allra första världskriget. De undrar varför vi inte räknar år 1937 som starten för andra världskriget, i och med det japansk-kinesiska kriget.De undrar varför vi inte läser om Kinas förluster i människoliv under kriget mot Japan. De ifrågasätter, hela tiden.
Vi tar kontakt med historiker för att få svar på våra frågor. En del frågor kan vi besvara tillsammans. Majid och William söker svar på egen hand. Deras nyfikenhet tar dem vidare. Nätet möjliggör. Ständig uppkoppling bidrar till ständig påkoppling. Deras nyfikenhet får nytt bränsle. En väg leder till en ny. Vägar korsas. Ifrågasättandet skapar kunskapande.
De tycker att de saknar kunskap. De ser sina kunskapsluckor. De har åsikter om vad vi borde ha läst mera om. Jag berättar om Sokrates och det han lär ha sagt:
Visast är den som vet vad han inte vet.


När jag visar mitt inlägg för Majid och William för att få ett godkännande, ser jag två stora leenden när de läser om Sokrates tankar.

Utan att fråga (Kenta)

4 kommentarer:

  1. Härligt med nyfikna elever som ger krydda, energi och utmanar de egna kunskaperna. Heja William och Majid!

    Som elev hade jag älskat dina lektioner och den sortens problembaserat lärande. Jag kanske ska förklä mig en dag, så där tonårsaktigt poppigt och smyga med de andra in i ditt klassrum, kort i rocken är man ju redan...

    Spännande att ställa frågor till historiker ute i stora vida webben (nivå 4?) ;) Tar de sig tid att svara på frågor från elever i grundskolan, frågar då vän av ordning? Har själv dåliga erfarenheter när elever har mailat "experter".

    SvaraRadera
  2. Du är snäll Christine. Du är välkommen in i klassrummet närhelst du har tid, men jag är rädd för att jag i mina inlägg lyfter upp mina egna insatser till icke sanningsenliga höjder.

    SvaraRadera
  3. Nähä du, Lasse! Nu förminskar du dig själv, igen. Jag vet ingen blygsammare... Under de här 4 åren har jag hört dig få igång ungars vetgirighet med sokratiska frågor, ett antal gånger, då jag smugit förbi i krokarna. Imponerande, så det så! Du sitter 1 m från insändaren "Det finns lärare..." skriven av din gamla klass. Läs den igen! Kanske dags att boosta upp självkänslan?

    Glömde förresten en sak. Snyggt språk i dina inlägg!

    SvaraRadera
  4. Tack återigen Christine! Att du, som är en sådan himmelsk språkhanterare, berömmer mig skapar självförtroende.
    Vad var det han hette i efternamn, Jan T?

    SvaraRadera

Tack för att du kommenterar mitt inlägg.