En ledig man

Eleverna i 9A redovisar. Jag har gjort en bedömningsmatris i Unikum. Jag fyller i den samtidigt som jag lyssnar på redovisningarna. När jag kommer hem kan jag syssla med annat.

En clowns historia

Till sommaren har fyra år gått. Fyra år med en-till-en. Till att börja med ett projekt. Det rullar på.
Skall man vara nöjd med att det bara rullar på?

Att det rullar på - är det samma sak som att det står still?
Är det bara jag som står still? Jag märker kanske inte att det faktiskt har hänt saker. Stora saker. Revolution. Eller revolutionen som kom av sig. Eller som blev vardag?

Vi var först och vi borde ligga först. I framkanten. I bräschen.
Gör vi det? Leder vi utvecklingen?

Leder jag utvecklingen? Inspirerar jag andra?
Får jag andra att tänka nytt, prova, våga?
Vågar jag själv?

Har vi förändrat? Skapar vi en ny typ av elevuppgifter? Möjliggör vi ett förändrat lärande? Har skolan blivit annorlunda? Bättre?

Jag fastnar i vardagen
i verkligheten
mitt i klassrummet
Försöker fungera
i det som kallas nuet

Min underbara kollega Thérèse
är f d tävlingssimmerska
Hon kan crawla
så att det knappt
bildas en enda liten skumbubbla
Runtomkring mig Fontana di Trevi

Hon räddar mig en och annan gång under terminens gång
men för det mesta flyter jag omkring i vattnet
och försöker ta mig framåt
med alla till buds stående medel

Blir hängande en stund
i de där linorna
som avgränsar banorna
Tills badvakterna säger till

Fokuserar på längderna
På det mål som satts upp
Men det mentala bromsar
ideligen

Jag klättrar upp på tian. För att få lite överblick.
Jag träffar Anki. Hon och eleverna gör animerade filmer. Eleverna skapar figurer i cernitlera. Rymdliv är titeln. Filmerna skall rulla på bildskärmen i korridoren.
Jag pratar med Sara. Eleverna skapar bildbloggar. De reflekterar över sin process. De reflekterar över sitt skapande.

Bara för att jag står still
behöver andra inte göra detsamma

Ung och stolt

I nian arbetar vi med att bli bättre berättare i skrift. Vi tränar på att gestalta, att skapa bilder i huvudet på läsaren. Under en lektion skrev vi i Todays Meet och det blev ett bra pass. Att gestalta kan handla om att få läsaren att förstå att det är den elfte månaden på året utan att använda ordet november, eller att beskriva en arg person utan att använda ordet arg eller förbannad.

Vad Todays Meet är och hur du kan använda det i klassrummet kan du läsa om här.

Jag skrev korta meningar som skulle omformuleras. Många visade med stolthet upp sin påhittighet och andra fick tips och idéer om hur man kan skriva och tänka. Vi inspirerade varandra. Möjligen blev några lite stressade av tempot, men det var helt okej att formulera på egen hand, utan att publicera.

Gestaltningarna av trötthet såg ut så här:



Jag märker nu hur de på ett helt annat sätt än tidigare reflekterar kring orden och hur de vrider och vänder på formuleringarna. De har utvecklat en medvetenhet om ordval och hur meningarna bör byggas. Tänk vad ett litet gratisprogram på nätet kan göra.

Trubbel

Jag kan inte se ut genom glaset, men de som står utanför kan se in. Om det hade funnits persienner hade högsta hönset delat på två lameller för att följa förhöret. Inga har iklätt sig rollen som den tuffa, som inte ger någon pardon, som när som helst kan flyga upp och trycka upp mig mot väggen för att utdela några välriktade slag mot solar plexus. Jasmina är den snälla, som håller sig i bakgrunden, som inte säger så mycket men som då och då vänligt nickar mot mig. Ett lysrör blinkar till med obehaglig regelbundenhet. Förhörsrummets fläkt surrar högre och högre och ger mig ingen chans att tänka klart. Paniken stiger. Det är som om fläktens flänsar frigör sig och borrar sig in i mitt medvetande. Håller jag på att bli galen?

Framför mig ligger bandspelaren som registrerar allt som sägs i rummet. Jag svettas ymnigt. Jag flackar med blicken och vänder mig allt mer mot Jasmina för att få någon slags nåd. Inga pepprar på med frågor. Vad har du för kunskapssyn? Hur ser du på dig själv som lärare? Vilken sorts lärare är du? Hur använder du digitala verktyg i din undervisning? Kan du ge några exempel? Vad händer med elevens lärande när de får tillgång till digital teknik? Hur arbetar du med källkritik?

Inga och Jasmina är färdiga med sin lärarexamen till jul. De är i full färd med att skriva sitt examensarbete och har valt att undersöka hur digitala verktyg används i undervisningen. Jasmina har varit min elev. Jag är glad över att se henne igen. Att hon har valt att bli lärare glädjer mig mycket. Tre elever från en och samma klass läser till lärare. Jag har antagligen ingenting med de valen att göra, men jag väljer ändå att bli stolt.

Tidigare i veckan var de med på min lektion med 9A. I grupp skapade eleverna tankekartor om 1900-talet, med hjälp av det busenkla och snygga programmet Mindnode. Nästa lektion redovisades tankekartorna och klassen visade verkligen att de har blivit bra på att berätta.

I konferensrummet/förhörsrummet, när bandspelaren (de använde modernare utrustning!) hade stängts av, satt vi och pratade om utvecklingen på Skogstorpsskolan. Jasmina vände åter till sin tid på skolan och mindes diskussioner om Lunarstorm samt annat elände som jag skrivit om i Tack för en underbar vanlig dag.

Ingas och Jasminas mycket kloka tankar om digital teknik i undervisningen väcker hopp. Frågan är hur många nybakade lärare som kommer ut med så tydliga tankar om hur skolan borde vara i den tid vi lever i? Hur väl förbereder lärarutbildningen studenterna på den verklighet de kommer att möta, alternativt den overklighet de hamnar i? Hur väl förbereder lärarutbildningen studenterna för en skola som i grunden har förändrats eller åtminstone borde förändras och där den nya generationen lärare kan bidra med ett nytt sätt att tänka och arbeta? Jag hoppas och ber att de här två lärarstudenterna inte är isolerade öar. Jag är dock säker på att ingen gammal räv kan stoppa de här två från att förändra eller påverka!

River en vacker dröm

Förra veckans predikan handlade om att värna det fria ordet. Om rätten att få uttrycka sina åsikter, vilka de än må vara. Att vara rädd om den rätten. Att inte missbruka rättigheterna. Att rättigheter även medför skyldigheter. Demokrati kräver ansvar.

Jag talade om nätets möjligheter för demokratin. Hur nätet kan utöka och förverkliga demokratin.

Jag pratade om det privata, om integritet och om rätten att få ha sin egen zon ifred, även på nätet. Jag pratade om kränkningar av den zonen och vad det kan få för konsekvenser.

Jag åberopade ett gammalt inlägg i debatten - Folk bits, där jag skriver om öppna nätverk och filter i huvudet.

Jag talade om tilltro, förtroende och ansvar. Jag talade om min tro på individen. En obändig tro på att du kan göra kloka val. Att du kan komma att frestas att göra dumma saker, elaka saker, saker du ångrar. Men att du skall försöka göra det rätta.

Dagen innan hade flera av eleverna laddat ned och använt ett program (Firesheep) för att inom ett nätverk hacka sig in på andras privata sidor, t ex Facebook. En fårskock utnyttjade tillfället, kanske i tron att det inte var så allvarligt utan mest kul. Det var inte speciellt kul. Men det gav oss tillfälle att diskutera olika systems sårbarhet och hur vi kan skydda oss.

Torsdagens predikan handlade om att man som människa gör misstag, men att man skall lära sig någonting av dem.

I hela tre år har vi på Skogstorpsskolan haft ett helt öppet nätverk. Utan att något riktigt allvarligt har hänt. Jag bygger upp min dröm igen och tror att den blir lättare att förverkliga genom dialog, genom delaktighet, genom förståelse. Jag tror fortfarande på min dröm.